Ett barns tidigaste möte med pengar sätter ofta spår för livet. Kanske var det att få en guldtia från tandfén, den allra första veckopengen eller julklappspengarna från en släkting. Redan i unga år märker man att barn hanterar pengar olika. Vissa lägger alla sina pengar i spargrisen och andra köper genast godis för hela summan. Men vad är det som gör att vi hanterar pengar på olika sätt? När formas vårt ekonomiska förhållningssätt?

Familjens roll i pengavanor

Hemmet är den första ekonomiskolan för de allra flesta. Föräldrar eller andra närstående blir förebilder för hur man hanterar pengar, vare sig det sker medvetet eller omedvetet. Att ge barnen egna pengar att ansvara för, som vecko- eller månadspeng, är inte bara en tradition utan ett sätt att tidigt börja med ett finansiellt tänk.

Genom veckopengen får barnet chansen att öva på att hushålla med en liten summa, fatta egna beslut och kanske lära av sina misstag när pengarna plötsligt är slut. Ju mer föräldrarna pratar med barn om pengar och involverar dem i små ekonomiska beslut i vardagen, desto bättre rustade blir de.

Lekfullt lärande om ekonomi

Att lära barn om ekonomi behöver inte vara tråkigt. Det behöver bara göras på ett lekfullt sätt. Försök att prata om pengar på ett enkelt och lustfyllt sätt. Testa att ta hjälp av roliga exempel, som appar eller spel, för att väcka intresset. Om barnen tycker att det är roligt så ökar viljan att lära sig mer. 

På liknande sätt lär sig unga om pengar genom olika lekar. Att leka affär med låtsaspengar, spela brädspel som Monopol eller låta barnen vara med och räkna mynt till sin spargris gör abstrakta begrepp konkreta. Som med en välkomstbonus på onlinecasino så är det välkommet med en introduktion där man får testa innan det handlar om sina egna pengar. 

Vanor som varar livet ut

En undersökning visar att barn börjar få intresse för pengar i ung ålder och att yngre barn tycker om att spara just för att det får dem att känna sig vuxna. Den stolthet ett barn känner när sparbössan klirrar till påminner om det vuxna upplever vid löning eller när vi vinner en slant. Genom att göra ekonomi till en lek lär sig barnen nästan omärkligt hur pengar fungerar i praktiken. 

Den som redan som ung fick lära sig att lägga undan några kronor märker som vuxen att sparsamhet blivit en naturlig del av vardagen. Samtidigt handlar allt om balans. Med sunda vanor i grunden är det också möjligt att unna sig lite guldkant i tillvaron. Det går att göra saker för nöjes skull utan att äventyra sin ekonomiska stabilitet.

De vanor och attityder vi får med oss från barndomen bär vi oftast med oss in i vuxenlivet. Har man lärt sig tidigt att pengar inte växer på träd och att sparade slantar ger trygghet, så sitter det i senare. Det är förstås möjligt att bryta dåliga ekonomiska vanor i vuxen ålder, men det är svårare än att få det rätt från början. Unga som fått öva på att sköta sin ekonomi som barn växer upp till att bli mer ansvarsfulla. De har ofta lättare att planera, budgetera och stå emot impulsköp. Barn som lär sig en ansvarsfull inställning till pengar får därmed en stadig grund att bygga sin framtida ekonomiska trygghet på.